Alita: The Battle Angel (2019)

 

"When Alita awakens with no memory of who she is in a future world she does not recognize, she is taken in by Ido, a compassionate doctor. As Alita learns to navigate her new life and the treacherous streets of Iron City, Ido tries to shield her from her mysterious history while her street-smart new friend Hugo offers instead to help trigger her memories. But it is only when the deadly, corrupt forces that run the city come after Alita that she discovers a clue to her past - she has unique fighting abilities that those in power will stop at nothing to control. If she can stay out of their grasp, she could be the key to saving her friends, her family and the world she's grown to love."

 

Jag tycker om filmen Alita: The Battle Angel vill vara. Konceptet är riktigt, riktigt bra. Men mitt problem är att filmen inte har någon fokus. Vi får sidberättelser lite överallt, samtidigt som Alita själv även ändrar sitt huvudmål väldigt ofta. Vi får ingen stabil mittpunkt, och det är Alita: The Battle Angels främsta problem. Detta hade varit en mycket bättre film, om den helt och hållet hade fokuserat på Alita. Med mindre sidkaraktärer som påverkar hennes beslut och hennes riktning. För nu känns detta väldigt ofokuserat, och jag tycker det bara blir en helt okej film. Vilket är synd, eftersom den har alla andra aspekter som kan göra en bra film. En bra regissör, bra effekter, en intressant postapokalyptisk värld, etablerade skådespelare. Alita: The Battle Angel snubblar helt enkelt på mållinjen.