Carmen Sandiego: säsong 1

/ Animerat, Recension: Säsong
 
"Carmen is a modern day Robin Hood traveling the globe and stealing from V.I.L.E. (Villain's International League of Evil) and giving back to its victims. Carmen is publicly perceived as a criminal by most law enforcement agencies – correction, make that a master criminal due to the sheer scale and theatricality of her heists. We will follow her escapades and get to determine not only where but who in the world is Carmen Sandiego?"
 
Det bästa och det sämsta med säsongen
 
Det känns som att allt animerat Netflix släpper, är helt fantastiskt. Carmen Sandiego är verkligen inget undantag. Jag kollade igenom hela säsongen dagen den släpptes, och älskade varenda avsnitt. Men det bästa med den här första säsongen tycker jag ändå var hur simplistisk den var. Vi har en väldigt specifik handling och mål, och inget blir någonsin för komplicerat. Vi får t.ex. ett nytt ställe varje avsnitt, med ett nytt fall som alltid är kopplat till Vile. Det jag tyckte var sämst med den här första säsongen var att den tappade lite av sin potential delvis. För säsongen startade helt otroligt, och avslutades helt otroligt, men i mitten kändes det lite som att de kunde ha försökt mer. Dock så tycker jag fortfarande att det hela var väldigt, väldigt bra. Det kunde bara ha varit ännu bättre.
 
Säsongens bästa och sämsta karaktärer
 
Säsongens absolut bästa karaktär är självklart Carmen, det finns inget annat val egentligen. Men sedan älskar jag självklart alla hon arbetar med, och det hade varit roligt att få lära känna dem ännu bättre i uppkommande säsonger. Speciellt Player. Sedan tyckte jag även om Shadowsan väldigt mycket. Det kändes verkligen som att han döljde något, vilket det visade sig att han gjorde. Kommer bli kul att se hur det blir för honom i framtiden. Säsongens sämsta karaktär måste nog tyvärr vara Gray. Inte för att han var dålig, utan för att slösades bort lite. Det var där vi fick se mest av Carmens känslor, men helt plötsligt var han bara borta. Tror dock att han kommer dyka upp i framtiden igen, jag hoppas det i alla fall. 
 
 

She-Ra and the Princesses of Power: säsong 1

/ Animerat, Recension: Säsong
 
Handling
 
On the planet Etheria, Adora is an up and coming soldier for the Horde, eager to defend her home from the menace of the Princesses she has been taught all her life to fear. Everything changes when a chance encounter with the mystic Sword of Protection in the Whispering Woods calls to her. Discovering ot her horror the true evil of the Horde, Adora defects to the Rebellion as its foretold champion, She-Ra Princess of Power. Now, Adora and her friends must rebuild the shattered Princess Alliance to defeat the Horde.
 
Det bästa och det sämsta med säsongen
 
Den här säsongen avslutas i princip med budskapet att du kan klara allt med hjälp av dina vänner, och om du är gay. Prinsessorna bekämpar bokstavligt talat the Horde med en stor regnbågsvåg. Om det inte beskriver hur fantastisk den här serien är, så vet jag inte vad som kan göra det. Men i alla fall, om jag ska utnämna något det bästa med den här säsongen så är det karaktärerna. Alla är helt otroliga, och jag älskar hur olika alla är personlighetsmässigt. Sedan tycker jag även om världen, trots att jag självklart hade sett mer av den. Tror dock det kommer hända i en andra säsong, då detta mest var en introduktion. 
 
Säsongens bästa och sämsta karaktärer
 
Eftersom alla karaktärer är helt fantastiska, så handlar det här mer om vilka jag tycker om och vilka jag inte tycker om. Om vi ska prata om huvudkaraktärer, så älskar jag både Glimmer och She-Ra främst. Kanske till och med Adora mer än jag tycker om She-Ra. När det kommer till mindre karaktärer, främst prinsessorna, så är min absoluta favorit Mermista, och Seahawk. Otroligt underhållande tillsammans. Älskar även de komplexa Catra och Entrapta. Om vi ska nämna karaktärer jag har lite svårare att fullständigt älska, så måste jag nog nämna Frosta. Detta är nog främst eftersom vi inte har sett så mycket av henne hittills.