Månadens filmer | Unbroken & The Kings of Summer

 
På min förra blogg, Gotham Alley, skapade jag något med ett par andra bloggare som hette veckans film. Där vi valde en film varje vecka att se, och sedan skriva ett valfritt inlägg om. Det var kul - men höll inte så länge. Därför har jag och Lena nu startat upp detta igen, men som månadens film. Alltså väljer vi en film i månaden att se på. Kul, eller hur? Fortsätt att läsa för att höra mina tankar.
 
 
 
Unbroken
 
Chronicles the life of Louie Zamperini, an Olympic athlete in the 1936 Berlin Olympics-turned-WWII plane crash survivor and prisoner in two Japanese POW camps. From a rebellious childhood to a life of glory, bravery, and triumph, Louie finds his strength, his fight, and his faith.
 
Först och främst måste jag säga att det här är väldigt försenat, för Unbroken var nämligen förra månadens månadens film. Men jag hann varken se filmen eller skriva om den då, och tänkte därför att jag kunde slå ihop maj och junis filmer. Allt som allt måste jag i alla fall säga att jag tyckte Unbroken var en väldigt intressant film. Den var även väldigt välgjord, och skådespelarna gjorde ett väldigt bra jobb. Jag visste i förhand ingenting om vad filmen porträtterade, men jag hade tänkt se filmen när den först kom (vilket då självklart inte hände). Men som sagt - jag uppskattade Unbroken. Samtidigt tackar jag aldrig nej till att se Domhnall Gleeson. Har även sett att det kommer en tvåa i år? Fast med nya skådespelare? Känns lite konstigt.
 
 
The Kings of Summer
 
Joe Toy, on the verge of adolescence, finds himself increasingly frustrated by his single father, Frank's attempts to manage his life. Declaring his freedom once and for all, he escapes to a clearing in the woods with his best friend, Patrick, and a strange kid named Biaggio. He announces that they are going to build a house there, free from responsibility and parents. Once their makeshift abode is finished, the three young men find themselves masters of their own destiny, alone in the woods.
 
The Kings of Summer var en film jag hoppades väldigt mycket på, som jag hade väldigt höga förhoppningar på. Främst eftersom att den har jämförts med The Way Way Back, en av mina absoluta favoritfilmer. Därför måste jag säga att jag blev väldigt besviken. Jag kunde inte relatera överhuvudtaget till den här filmen, vilket var vad jag ville få ut av den här filmen. Känslor. Ett djup. The Kings of Summer kändes väldigt ytlig för mig, ointressant. Tyckte även att skådespeleriet inte var fantastiskt, heller, vilket gjorde upplevelsen ännu sämre för mig. Om du vill se en somrig coming-of-age film rekommenderar jag istället The Way Way Back. Alltid. Detta var ingenting att ha.