The Guernsey Literary and Potato Peel Pie Society (2018)
Handling
A correspondence begins between Juliet Ashton and members of The Guernsey Literary and Potato Peel Pie Society, with them sharing their experiences of Nazi Occupied Guernsey. When an idea for a book catches Juliet she goes to visit the island, making lifelong friends and taking life changing steps along the way. This book is told by way of letters and as the reader, you become enchanted by the writers of them and the love Juliet comes to feel for each of the Islanders; Dawsey, Amelia, Isola, Eben, Kit and Elizabeth. A beautiful story of love, friendship and the sadness of friends lost.
Mina tankar
Boken vid samma namn består enbart av brev, antingen skrivna till, eller från, Juliet. Filmen består till störst del av tillbakablickar, vilket känns som en väldigt naturlig övergång från bok till film. Överlag skulle jag faktiskt vilja säga att det här är en helt okej filmatisering. Bättre än vad jag hade förväntat mig. Filmen har samma känsla som boken hade, och det är väl egentligen det viktigaste, för The Guernsey Literary and Potato Peel Pie Society var en väldigt vacker film. Precis som boken. Både till utseendet och till berättelsen.
Mitt enda problem var egentligen bara att den kändes väldigt underutvecklad, speciellt sett till boken. Det fanns viktiga aspekter som helt hade skippats, och detaljer kring karaktärer som helt och hållet hade ändrats. Tysta, sorgsna Dawsey var nu karismatiska, glada Dawsey. Det kändes lite udda. Sedan var självklart två timmar en alldeles för kort tid att porträttera det mästerverk som boken faktiskt är, vilket betyder att jag ändå behöver se över vissa aspekter. Så överlag måste jag säga att jag är nöjd. Det var en bra film. Det var en helt okej filmatisering. Min enda förhoppning var att vi skulle få den fantastiska förlovningen, ord till ord, och det fick vi ("my god Juliet"). Så - som sagt - jag är nöjd. Självklart kan jag göra en oändlig lista på vad filmen misslyckades att göra gentemot boken, men det känns bara onödigt. Vi har fått mycket sämre filmatiseringar än den av The Guernsey Literary and Potato Peel Pie Society.
★★★½